Lucia!

Idag är det lucia och jag är hemma med en sjuk Storebror och Lillasyster. Redan igår var de febriga och hostiga men ville så gärna vara med på skolans luciatåg. Med Alvedon i kroppen så for vi till kyrkan för att titta. Lillasyster i vit skrud och Storebror klädd som en pepparkaksgubbe.

Eftersom Storebror inte varit med på några uppträdanden innan, då han inte tycker om att stå inför folk och dessutom har svårt med impulskontrollen så trodde vi att Storebror skulle sitta hos oss i kyrkbänken som vanligt. Förberedd med spel på mobilen och reserverade platser längst fram så skulle vi titta på luciatåget.

Men, nu hade ju Världens Bästa Resursperson förberett Storebror noggrant inför kvällen... Så med lappar med siffror på hur många sånger det var kvar kunde hon visa upp att "Nu är det 15 sånger kvar, 14 kvar, 13 kvar...."  Hon är vår Klippa!

Efter varje sång tog Storebror ett par steg fram (Nära den där magiskt spännande micken som man bara måste pilla lite på :) )och frågade
-Hur många är det kvar? Sedan backade han tillbaka till uppställningen och stod så sött och sjöng lite men lekte mest med batteriljuset och tittade på alla andra och Mamma så klart.

Om ni där ute i världen bara kunde ana hur glad och stolt man blir när ens barn med god förberedelse fixar att vara med på luciatåget!!

Lillasyster var mini-lucia och sjöng för full hals, lycklig som en lärka i sitt lockade hår och krona på huvudet. Man kan inte annat än skratta från djupet av sitt hjärta när hon, som också har ekorrar i brallan, tog av och på, av och på, av och på kronan där hon så glatt sjöng.

När luciatåget var över skuttade hon glatt fram och sa:
- Hörde du Mamma! Jag sjöng så högt jag kunde!! Hörde du??!
- Självklart hörde jag dig min älskade lucia! Du sjöng vackrast av alla!

Mina underbara gullungar som skänker så enormt mycket glädje och fart å fläkt! Vilken tur att just jag fick bli deras Mamma!

Med detta sagt vill jag önska er alla en underbar lucia och helg!

//Annorlundalivet-Mamman