lördag 15 mars 2014

Sömn och sömnrubbningar


Jag är inte ensam. Inte du heller. Ingen är ensam, men man kan känna sig ensam i sitt virrvarr av hjärtebarns- och adhdlivets alla överraskningar och varanden.

Som jag skrev i mitt förra inlägg så hamnade vi ju på sjukhus eftersom Storebror åkte på magsjuka och så svåra diarréer att vi blev tvungna att läggas in med dropp. Denna gång låg vi bara ett drygt dygn, men ack så långt dygn. Under de senaste 9 åren har vi legat veckovis och månadsvis på sjukhus. Och man klarar sig igenom det. Man håller andan uppe och tar dagen för vad den är. Man andas när man kan, glädjs så snart det ges möjlighet och gråter när man måste och kroppen säger stopp. Så många långa perioder med sömnlöshet och oro som finns i denna sits är svårt att förklara för utomstående. För det är inte ”standard”.

Storebror har alltid haft en svår sömnrubbning och sover inte mycket. Tack och lov är han större nu och vi har fått öva in under lång tid vad och hur han ska göra när han vaknar på natten. 


Sedan vi kom hem från sjukhuset denna vända kan Storebror inte sova. Han kan inte somna utan att ha mig nära. Bara Mamma är viktig. (Har iofs alltid varit mammas pojke, men nu är det ytterst extremt)

Han kan inte somna och mellan 21:00-22:00 gråter han förtvivlat eftersom han inte kan sova. Trots att vi har samma rutin varje kväll; Bolibompa till 19:15 sedan klä av sig, borsta tänderna och läsa godnattsaga. Ta sina flourtabletter, puss och kram, sätta igång Mamma Mu-skivan, plocka fram kvällens Bamse-tidningar, alla garderobsdörrarna ska noga stängas och alla lampor måste vara tända. Hans dörr måste sedan vara stängd tills han somnar, annars bryter vi hans kvällsrutiner när han bl.a. sorterar sina Bamse-tidningar, leker en stund med några Lego-gubbar och lägger sina gosedjur till rätta.

Men nu är det alltså annorlunda i Familjen Annorlundas annorlunda liv.

I helgen som var, var jag iväg med goda vänner på musikquiz. Det är minsann inte ofta denna mamman ger sig ut på äventyr, eftersom vårt annorlunda liv innebär att jag och Pappa behövs med full kraft här hemma. Jag och mina vänner åt och drack gott och lyckades vinna hela quizet : ) Tjoho!!
                                                               

Tack och lov åkte jag hem direkt efter quizet; för hemma låg en förtvivlad Storebror i min säng och väntade. Han kunde inte sova och Mamma var svaret på att kunna somna. 10 minuter efter jag lagt mig snusade han lugnt bredvid mig. Han vaknade halv 5 och kunde inte somna om, trots att jag försökte få honom att somna. Vid halv sex fick han smyga ner och sätta på Tv´n.

Natten mellan onsdag och torsdag kom Storebror till mig vid 01:30, för han kunde inte sova. Fram till 03:10 låg jag nära och försökte få honom att koppla av. Men det gick inte att somna. Själv var jag så trött att jag somnade där efter. Pappa som går upp tidigt varje vardag för att hinna till gymmet före jobbet, går upp 04:00 och då var Storebror uppe. Fortfarande vaken.

Kontentan blev att Storebror var uppe från 01:30. Och var i skolan hela dagen.

För mig är det ett mysterium hur han orkar, men han gör det.

Ofta går han upp i hyperaktivitet när han är trött; allt för att den trötta kroppen inte ska koppla av och somna.

Nu har vi kämpat med sömnen i så många år och tycker att det får vara nog. Storebror behöver sova. Sova för att orka och för att hans kropp behöver återhämta sig. Har ännu en gång kontaktat Storebrors PAL (patientansvarigeläkare) för vi vill, om det är möjligt med hans andra mediciner och hans hjärtfel att få Melationin till natten. Väntar fortfarande på att PAL ska höra av sig.

Det är en speciell värld vi lever i. En Annorlunda värld mot många andra. Men vi är inte ensamma. Du som läser min blogg och lever ett liknade liv är heller inte ensam; även om det ibland känns så.

Idag skiner solen och det blåser starka vindar. Idag ska vi njuta av dagen och varandra i denna Familjen Annorlunda. För inget går upp emot Familjetid, oavsett om man är trött eller ej.

I en annan fantastisk blogg läste jag: Kämpa när ni måste, njut när ni kan.

Precis de ledorden tänker jag anamma idag.

Skön lördag på er alla!

/Annorlunda- mamman

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar